Fakta om Rusksele

Rusksele ligger 4mil norr om Lycksele och 14mil väst om Umeå vid Vindelälvens strand.

Rusksele ligger i Västerbottens län och i lapplands landskap.

Antal invånare: 270
Antal företag: 20

I Rusksele finns idag bensinstation, skola, affär, dagis, äldreboende och en restaurang + en slalombacke en bit från byn. Detta är några saker som gör Rusksele attraktivt att bo i.

Historia
1694 fick Jon Larsson från Hjuken skattefrihet i Rusksele. Han och hans familj blev då de första nybyggarna vid Ruskselet och hans enda grannar var lapparna.

Befolkningstillväxten tog fart först när Jon Larssons barnbarn Jonas Andersson år 1762 delade och lämnad nybygget till drängen Per Jonsson och pigan Elsa Olofsson. Livnärde sig på denna tiden gjorde man mest på små jordbruk, jakt och fiske.

Sakta men säkert växte byn och människorna här kännetecknas av en stor idérikedom. Redan under första delen av 1900-talet startades många av de företag som idag är grunden till den starka företagsamhet som finns i Rusksele.

I början av 1900-talet spred sig väckelserörelsen över hela landet. I Rusksele fick både missionsförbundet och pingströrelsen sitt fotfäste. Än idag präglas byn av en kraftig frikyrklighet.

En av Sveriges sista orörda älvar, Vindelälven, rinner som en pulsåder genom byn. Under 1960-talet var invånarantalet som störst, men i samband med omstruktureringen av jordbruket började ungdomarna att röra på sig, dels för utbildning, dels för arbete på annan ort. Idag kan vi glädjas åt att invånarantalet är relativt stabilt.

Behovet av hyreslägenheter väcktes tidigt hos en del bybor. Kristoffer Israelsson som drev en rörmockarfirma i byn tyckta att de borde finnas lägenheter för folk som ville flytta till Rusksele och inte ville bygga eget hus. 1951 byggde han därför en fastighet som inrymde tre lägenheter samt en affärslokal och sedermera också lokaler för posten. Affärslokalen hyrdes under många år av konsum, i dag finns byns enda affär ICA i lokalerna. Många är de hyresgäster som under årets lopp getts möjlighet att kortare eller längre tider bo i detta hyreshus. De finns också exempel på de som några år bodde där för att senare bygga egna villor. En förutseende man som betydde mycket för utvecklingen i Rusksele.

          Byautveckling i Rusksele

          I samband med Hela ”Sverige Ska Leva” kampanjen som påbörjades 
          1987, påbörjades processen i Rusksele 1988. I samband med ett besök
           av Benny Jansson från Folkrörelserådet väcktes tanken om vår framtid
           och förutsättningarna för byns utveckling.
          I ett läge där behovet av bostäder tydligt utryckts och där brist på
          profilering och marknadsföring av byn som bostadsort inte kommit
          tillstånd utrycktes ett tydligt ”krisläge”. 
          I flera studiecirklar påbörjades arbetet målinriktad.
          En särskild  marknadsföringsgrupp kom i arbete, en grupp som tog
           tag i bostadsfrågan och en annan som arbetade med turism och
           besökningsnäring. 

Det första konkreta resultatet där vi anlitade en utomstående konsult, blev en medveten marknadsföring med en byaskylt. "Välkommen till Rusksele där företagsamheten lyser". Samarbetet mellan företagen förstärktes och vi bestämde oss för att inte skämmes för vår by.
Vi måste tala om att vi finns!. Massmedialt resulterade de i en reaktion på Dagens Industris påstående att Blidsberg i Småland var den företagstätaste byn i landet i förhållande till befolkningen. Resultatet lät inte vänta på sig och fortfarande kan vi vara stolta över att vi varit företagstätast i Sverige.

Utbyggnaden av Campingen blev nästa satsning där vi 1989 satsade c:a. 600.000 kronor med hjälp av glesbygdsmedel för att anordna servicebyggnad och husvagnsplatser. Förutom tillskapandet av boendekapacitet efter Vindelälven var också målet att kunna generera arbete sommartid åt skolungdomar från byn.

Hyreshuset

1989 byggdes det första hyreshuset med sex lägenheter.  Kostnaden blev 2,9 miljoner kronor och huset byggdes av byns byggföretag Rusksele Måleri & Bygg AB på totalentreprenad. Redan innan de var färdigbyggd var också huset uthyrd och den första inflyttningen på länge till byn var ett faktum. Den ambitionen att bygga för våra yngre familjer uteblev eftersom deras behov var mera inriktade mot en egen villa. Detta år gjorde Runo Edström på uppdrag av Folkrörelserådet också filmen ”Varför går de så bra för Rusksele”. Denna filmsekvens sändes flera gånger tillsammans med andra liknande både i TV och användes på flera Landsbygdskonferanser både i Sverige och Norden.

I samband med att hyreshuset byggdes bildades också Sveriges första privata allmännyttiga bostadsstiftelse med tillstånd av regeringen. Föredragande var dåvarande Bostadsminister Hans Gustavsson. Stiftelsen Ruskselehus blev också modell för flertalet liknande driftsformer i Sverige. Det som drev fram just den driftsformen var förutsättningarna att kunna få billigare ränta på bostadslånet.

Blåklockan

Direkt efter att första hyreshuset på Vindelälvsvägen 7 blivit klart och uthyrd påbörjades tankeplaneringen  för ytterligare ett liknande hus. Innan dess gjordes en översyn av de förväntade behov av boende som i en framtid skulle finnas i Rusksele. Ganska snart konstaterades att de fanns flera ensamstående som bodde i egna hus och som på sikt inte kunde bo kvar där utan insatser från Socialtjänsten eller omfattande ombyggnationer. Med de som bakgrund påbörjades planeringen för ett hyreshus mera anpassade för äldreboende med möjlighet till gemensamhetsutrymmen och gemensam matsal. I samtal med arkitekten Sören Burman som då arbetade på VAB i Umeå framlades tankarna som senare förverkligades i en skiss med 12 lägenheter, gemensamhetsutrymmen, restaurang och dagis. Allt föll på plats i den dialog som fördes med socialtjänsten. Sören Burman tog fram de underlag som behövdes för att projektet skulle kunna förankras på de premisserna att betalning skulle han få om bygget blev av. Ett fantastiskt bra arbete lade han ned för att utforma en ändamålsenlig byggnad. I dialogen med kommen framkom behovet av ett särskilt boende för äldre i samband med att Ädelreformen genomfördes och ett antal vårdtagare från området skulle flyttas ut från landstingets äldreboende. Detta förstärkte också behovet av gemensam matsal som skulle drivas av socialförvaltningen. I samband med detaljplaneringen och i samråd med länsbostadsnämndens handläggare utökades antalet lägenheter till 16 och även en gemensam badanläggning planerades in. I samband med låneansökan ansökte Stiftelsen Ruskselehus, som byggherre kommunal borgen för hela byggkostnaden. I förarbetet till de kommunala beslutet i fullmäktige formulerade Hiller Berglund som var länsbostadsdirektör, förslaget till beslut som fick följande omdiskuterade lydelse: ”Kommunfullmäktige beslutar att bevilja borgen för Stiftelsen Ruskselehus för uppförande av hyreshus till de belopp länsbostadsnämnden slutligen fastställer”. Detta togs i fullmäktige, inte utan diskussion, men däremot enhälligt. Detta var startskottet till en byggnad som skulle få oanade positiva konsekvenser för Rusksele med omnejd. Huset byggdes på totalentreprenad av Rusksele Måleri & Bygg AB och stod klart i maj månad 1991.

En bild från 1963, på Emil Israelsson. Tyvärr är texten så liten att den är svår att läsa. Om Du är intresserad av detta maila till s-o.dahlgren@brinet.se så skickar jag originalet.